Utsikten här, bergen, dalarna, de gamla husen, blommorna, insekterna och lukterna. Mitt naturjag lever livet och jag går bara omkring och är nöjd. När jag kommer hem efter en promenad bland mitt vackra tar det inte lång tid innan jag omedvetet har droppat både shorts och linne på golvet. Mina kläder vill bara inte sitta på. Hippien i mig blommar och jag traskar omkring i byn men i min egen värld och ler och säger bonjour. Jag struntar i att bilderna jag tar inte vill bli så fina som det jag ser omkring mig och fortsätter vara såhär, i andra fall fruktansvärt irriterande, tjuren Ferdinand-nöjd.